Jag tycker att ni ska jämföra en sak. Jämför Håkan Hellströms Båda sidor nu med Joni Mitchells original Both sides now. Och tala sedan om vilken som uttrycker mest, känns mest, och vilken version som helt enkelt är trevligast att lyssna på.
Jag för min del vet vad jag tycker: ingen känns som Hellström. Det är något speciellt där.